Godnatt saga för stora och små

image438

Det var en gång tre raggare som skulle till Tullinge Raceway för att
köra streetracing. Det hade varit en lång vinter och raggarna hade
varit i garaget och trimmat, portat, borrat, filat, skruvat och preppat
mest hela vintern, så nu när våren kommit så ville dom till Tullinge
för att orka årets första Stockholm Cup-tävling och testa sina fräna
räserbilar mot varandra och se om alla vinterns lögner i garaget
verkligen stämde.


De tre raggarna bodde i en liten by på landet och för att komma till TuIlinge
så måste dom passera över en gammal stenbro som gick över en liten å.
Så långt var väl allt frid och fröjd, men under bron bodde det ett gammalt
elakt troll med blanka mässingsknappar. Det värsta trollet visste var raggare
och V8-motorer, speciellt om dom var trimmade och snabbare
än trollets egen tjänste-Volvo med automatlåda.


När lördagsmorgonen äntligen kom så slog raggarna upp garage-
portarna och rullade ut sina tre nytvättade, blanka och potenta räserbilar.
Efter att ha lastat in verktygslådor, lustgasflaskor och hjälmar så
startade dom sina high performance-motorer, varmkörde ett tag och
sedan började dom sin resa till Tullinge.


När den första raggaren närmade sig bron med sin Malibu -66:a låg
trollet fortfarande och sov under bron, men vaknade snart av V8- mullret
och lubbade snabbt upp på bron, högröd av ilska.

När raggaren kom fram till bron så stod redan trollet där med sin stoppspade i
högsta hugg.
-Vem är det som rusar en V8:a på min bro; vrålade trollet och skramlade med
mässingsknapparna.
-Det är bara lilla jag; pep den första raggaren,
-Men ta inte mig; fortsatte han med skräck i rösten, Jag har bara en liten
350-motor med en enkel fyrportare och headers.

Jag åker ju till och med på mönstrade bakdäck med godkänd offset.
Nej, ta min bror istället. Han har både tunnelram, scoop och bredare hjul!
-Jasså, säger du det; sa trollet, -Nåja, det får väl gå för den här gången då,
men nästa gång jag ser dig så blir det dryga böter!
Seså, ge dig iväg nu innan jag ångrar mig!


Efter någon minut bröts återigen tystnaden av harmoniskt V8-muller.
Den här gången var det lite mer högstämd och om man lyssnade noga så
kunde man höra dom solida lyftarnas rytmiska slammar mot den höglyftande
mekankammen.
Den andra raggaren närmade sig bron med sin -69;a camaro gungandes
på dom mönsterskorna slicksen.
När han kom fram till bron stod trollet där och tummade på bötesblocket och
klickade frenetiskt på sin tjänste-baIIografpenna.
 -Vem är det som rusar en V8:a på min bro; skrek trollet, skramlade återigen
med mässingsknapparnaoch viftade febrilt med stopp- spaden.
Den andra raggaren bromsade in och sa;
-Det är bara lilla jag, men bötfäll inte mig snälla trollet. Jag åker bara med en
småtrimmad big- block och bakdäcken ska jag byta så fort jag kommer hem.
Dessutom är scoopet faktiskt samma som satt på hos Svensk bilprovning!
Nej, vänta på min bror istället. Han har både slicks och rörchassie och hans
bil har aldrig någonsin sett en besiktningsstation, så honom kan du ge
massor med böter och till och med körförbud! Jag lovar!


Trollet litade på raggaren och sedan på sitt tomma bötesblock. Han tänkte att om
det är som raggaren säger så kunde han håva in massor med böter åt
chefstrollet och kanske till och med få ut en extra tjänste-ballografpenna!
Då skulle alla hans trollpolare bli jätte- imponerade.
-Okey då! Låt gå för den här gången då; sade trollet, Men då vill jag aldrig
se dig här mer, för nästa gång kommer jag att ge dig mer böter än du
kan drömma om!
-Tack snälla trollet; sa den andra raggaren, startade sin big-block med ett
ryt och petade i driven med sin Ouicksilver-spak.


Knappt hade motorljudet från den andra raggarens Camaro ebbat
 ut innan ett nytt muller hördes I fjärran.
Det här var helt olikt dom tidigare raggarbilarna.
Ljudet, nej snarare åskan ökade i styrka och
marken vibrerade allt häftigare.
Fåglarna tystnade och tittade häpet på den låga, blanka skapelse som
uppenbaradesig vid horisonten. Om trollet hade kunnat någonting om bilar
(men det kan ju inte troll) så hade han vid det här laget kunnat urskilja
profilen av en väldigt grym och sällsynt bil.
En Ford Thunderbolfi Fairlane -64:a!


Fåglarna njöt av åsynen av denna klassiker när den dånade fram i
riktning mot trollets bro.
Makrolonrutorna skakade och prostock- scoopet vibrerade i takt med
den stumt monterade storkubiksmotorn (600 kubiktum, minst; tänkte fåglarna).
Gången skvallrade om en riktigt dramatisk rullkam av sällan skådat slag och
det karaktäristiska vinandel talade om att den drevs av en geardrive.


INTE SOMNAT ÄN????

Här får du slutet på saga

Inte bara troll som inte vet något om raggarbilar även häxor!
Men sagan gillade jag =)


Kommentarer

Ett litet livstecken här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Vad tycker du?

Trackback
RSS 2.0